När jag är trött av levnadsåren
och handen inte orkar mer.
När ögat dunkelt ser den sköna våren
och foten ingen stadga ger
Då vill jag somna, mina ögon sluta
och i evig ro mitt trötta huvud luta.
Charlotte och Mats-Olof Adolfsson med familj2021-03-08Hjärnfonden
Många år på jorden Du fått vandra
Sörjt och saknat många andra
Men med hjärtat varmt och hjärnan klar
Levde Du helt i tiden
Redo att hjälpa, glad i Ditt sinne
År Du vårt allra käraste minne
Och finge vi önska oss något nu
Det vore att åldras lika värdigt som Du
Sov i ro finaste Iris
Besökte den sovande Iris 10/2. Hon såg ut att sova lugnt och därför väcktes hon
inte! Tyst för mig själv tänkte jag - det kan vara sista gången. Nu är jag övertygad om att hon vilar i frid. En sista hälsning!
Hur skönt att i ålderns och levnadens höst
få lägga sitt huvud till vila
och njuta den sömn som ger ro och tröst
när klockorna ringa till vila
Tack kära svärmor för alla fina minnen!