Älskade mormor!
Vilken fin dag det var idag!
Solen sken i klarblå himmel, och snön som gnistrade! Jag minns då jag ofta hälsade på under skolloven, ofta ensam. Dator hade du före de flesta, spel var det på den också även om det kanske mest var åt oss andra. Jag minns jordgubbslandet du hade, och smultronplantorna vid stenpartiet! Ofta då vi åkte hem, skickade du med en burk marmelad. Eller mormorlad som jag brukade säga, och ibland än idag. Jag minns dina mjuka, varma kramar!
Vila i frid, älskade mormor!
Mormor. Du finns inte mer. Minnen kommer.
Jag minns:
Hur du vinkade i köksfönstret när vi varit på besök.
Dina kramar.
De välskötta blommorna i din slänt vid vägen.
Din förmåga att hänga med i alla nyheter, oavsett om det gällde skog eller kändisar.
Doften av blommor och det porlande ljudet av fontänen i ditt blom-rum.
Hur spännande det var att följa med dej till källaren med alla burkar med inlagd gurka, paprikor och konserver.
Hur du hängde på facebook trots att du var över 80!
Hur du kunde torka spill på golvet utan att behöva böja på benen.
Ditt växthus med alla gurkor och tomater.
Hur vi pratade i telefon på mina tjänsteresor i bil.
Hur du alltid, alltid nynnade på någon obestämd vacker melodi.